Vårväder
Visst är det så sjukt härligt väder ute! Helt underbart att vara ute och gå med hundarna när det är såhär fint väder.
Det ENDA negativa är att det är så fullt med folk som är ute och går i fina vädret att man måste hålla hundarna närmre iom att man inte vet om det dyker upp någon runt nästa kurva. Vinterhalvåret har liksom den charmen att man kan släppa hundarna lite vind för våg i skogen och låta dem leka av sig utan att möta någon. Det är MYCKET mindre rörelse i skogarna på vinterhalvåret och det kan vara rätt så skönt :)
Igår var iaf första praktikdagen, jag och Maria S. är hos Maria Fieber. Igår började vi 12.30 och vi gjorde iordning lite hästar, longerade, vattnade och sopade, sedan körde vi till Olofström för Maria hade hoppträningar där. Ser mycket fram emot dessa två veckorna för jag tror att jag kommer trivas bra på praktiken :)
Igår var det också lektionsridning som vanligt, jag fick då älskade lilla Medyk, även känd som "pollacken".
Var faktiskt riktigt kul att rida honom igen, inte ridit honom sedan 23 december så det var ett tag sedan nu. Han har ju varit lite skadad också tyvärr, blivit sparkad på bringan och varit vätskefylld :/
Han tyckte nog det var kul att få gå lite lektion för han sprang på så glatt och bockade och brallade några gånger.
Det tycker jag bara är kul =) då märker man att det finns lite livslust i honom! Däremot är det inte lika kul när han "totaldör", all energi bara sugs ur honom och man får kämpa som en galning för att hålla honom i galopp, eller få honom att jobba på bra i traven, speciellt när man arbetar på volterna och det gjorde vi ju verkligen igår!
Jag blev så trött tillslut att jag knappt orkade mer, jag orkar inte hålla igång honom när han själv inte går framåt, har varken styrka eller kondition till det och jag tycker det är så fruktansvärt tråkigt :/
Men men, det är ju bara att förbättra den =P
Så nu Maria M. så väntar jag spänt på massa mysiga bilder på Medyken :D
Det ENDA negativa är att det är så fullt med folk som är ute och går i fina vädret att man måste hålla hundarna närmre iom att man inte vet om det dyker upp någon runt nästa kurva. Vinterhalvåret har liksom den charmen att man kan släppa hundarna lite vind för våg i skogen och låta dem leka av sig utan att möta någon. Det är MYCKET mindre rörelse i skogarna på vinterhalvåret och det kan vara rätt så skönt :)
Igår var iaf första praktikdagen, jag och Maria S. är hos Maria Fieber. Igår började vi 12.30 och vi gjorde iordning lite hästar, longerade, vattnade och sopade, sedan körde vi till Olofström för Maria hade hoppträningar där. Ser mycket fram emot dessa två veckorna för jag tror att jag kommer trivas bra på praktiken :)
Igår var det också lektionsridning som vanligt, jag fick då älskade lilla Medyk, även känd som "pollacken".
Var faktiskt riktigt kul att rida honom igen, inte ridit honom sedan 23 december så det var ett tag sedan nu. Han har ju varit lite skadad också tyvärr, blivit sparkad på bringan och varit vätskefylld :/
Han tyckte nog det var kul att få gå lite lektion för han sprang på så glatt och bockade och brallade några gånger.
Det tycker jag bara är kul =) då märker man att det finns lite livslust i honom! Däremot är det inte lika kul när han "totaldör", all energi bara sugs ur honom och man får kämpa som en galning för att hålla honom i galopp, eller få honom att jobba på bra i traven, speciellt när man arbetar på volterna och det gjorde vi ju verkligen igår!
Jag blev så trött tillslut att jag knappt orkade mer, jag orkar inte hålla igång honom när han själv inte går framåt, har varken styrka eller kondition till det och jag tycker det är så fruktansvärt tråkigt :/
Men men, det är ju bara att förbättra den =P
Så nu Maria M. så väntar jag spänt på massa mysiga bilder på Medyken :D
Stalljobb och Pia träning
Idag körde jag till stallet lite över sju, tänkte vara lite tidig så att man han göra något ordentligt innan träningen som började 10.45.
Men när jag kom till stallet så var det ju redan en massa folk där! De skulle på tävling i Olofström, så det var redan fodrat med hö överallt så jag gick bara runt med kraften i lektionsstallet.
Troja var också med och hade jätteroligt! :) Hon sprang omkring och nosade, åt bajs och jagade pinnar.
Mot slutet hjälpte hon mig och Bettan att dra ut höpåsar ifrån stallet, min duktiga flicka!
Vi var klara i stallet ungefär kl 10, då gick jag ut i solen och åt lite frukost, underbart väder verkligen!
Sedan fick Troja sitta i bilen medan jag gjorde iordning Scott och red för Pia Sohl.
Det går bättre och bättre för varje gång! Och det är så himla kul att det fungerar! Pia tycker också att det blir bättre och bättre. Scott är ju väldigt stel och vill inte böja sig om han verkligen inte måste, och idag övade vi väldigt mycket böjande och lösgörande, vilket jag tror var mycket nyttigt för Scott. I slutet var han riktigt fin och jag var nöjd med dagens pass :)
Jag orkar faktiskt inte skriva mer än så idag, har sådan fruktansvärd huvudvärk och är helt slut!
Uppdatering om praktiken kommer också så småningom.
Men när jag kom till stallet så var det ju redan en massa folk där! De skulle på tävling i Olofström, så det var redan fodrat med hö överallt så jag gick bara runt med kraften i lektionsstallet.
Troja var också med och hade jätteroligt! :) Hon sprang omkring och nosade, åt bajs och jagade pinnar.
Mot slutet hjälpte hon mig och Bettan att dra ut höpåsar ifrån stallet, min duktiga flicka!
Vi var klara i stallet ungefär kl 10, då gick jag ut i solen och åt lite frukost, underbart väder verkligen!
Sedan fick Troja sitta i bilen medan jag gjorde iordning Scott och red för Pia Sohl.
Det går bättre och bättre för varje gång! Och det är så himla kul att det fungerar! Pia tycker också att det blir bättre och bättre. Scott är ju väldigt stel och vill inte böja sig om han verkligen inte måste, och idag övade vi väldigt mycket böjande och lösgörande, vilket jag tror var mycket nyttigt för Scott. I slutet var han riktigt fin och jag var nöjd med dagens pass :)
Jag orkar faktiskt inte skriva mer än så idag, har sådan fruktansvärd huvudvärk och är helt slut!
Uppdatering om praktiken kommer också så småningom.
Hopplektion Olofström
Tillskillnad från gårdagens hoppning på Bokeslätt då jag var totalt överlycklig när jag hoppade ner från hästryggen så var ju inte dagens hoppning lika glädjerik.
Det var mest irritation (på mig själv då hästen faktiskt bara var glad), bitterhet, frustration och besvikelse.
Jag hoppade Torn xx, alltså ett fullblod, f. 1992 alltså snart 20 år gammal! Det kunde man inte tro om man såg honom idag!
Vi skulle först hoppa fram på ett litet räcke och det gick fint, jag kände hur han riktigt sög tag i hindret och sen fanns det ingen återvändo haha. Men sen skulle vi på volten uppe vid C hoppa två studs in, lägga en liten volt och hoppa två studs ut. Gick rätt så bra i höger varv, men när vi sen skulle komma samma i vänster varv det var då det började gå åt pipsvängen! Jag kunde helt enkelt inte svänga vänster :S när jag tog i vänster tygel så protesterade han och blev riktigt arg, han skulle minsann fortsätta rakt fram! Höll på att både krocka med väggen, rida in i Bettan och Lorenzo samt rida över Karolin, kände mig inte så tuff då inte. Fick jobba mycket med att kunna hålla honom på en liten volt i vänster varv. Tillslut klarade vi själva övningen men då fick jag inte stopp på honom förrän nere vid A, fick ta hjälp av väggen.
Ingen martingal hade han heller så ibland körde han upp huvudet så högt när jag tog i honom att jag inte hade något att hålla i alls! Han kom på något sätt undan bettets inverkan.
Sen skulle vi göra en övning där vi skulle hoppa tre hinder på rad med ett galoppsprång imellan, men mitten hindret stod lite till vänster om de andra hindrena så att vi var tvunga att komma på ytterkanten på första hindret för att kunna hoppa andra hindret, lite svårt att förklara. Men när jag kom i galopp så kunde jag ju inte styra in honom mot hinder nr två då han bara drog till höger hela tiden! Var denna gång ÄNNU närmre att rida rakt över Karolin och jag fick inte stopp på honom förrän längst ner i ridhuset med hjälp utav väggen.
Vi kom i trav en gång och då gick det ändå rätt så bra.
Men nu kommer det roliga! Han var ju som sagt superpigg, men han är ändå en nästan 20 år gammal lektionshäst så jag skrittade lite och ställde sedan honom lite i mitten, med halvlånga tyglar för att han skulle få vila lite, samt att jag skulle vara ur vägen för nästa som skulle hoppa. Anna är näste man att hoppa så hon travar förbi oss och fattar galopp lite snett bakom oss, och DÅ! Då tvärvänder Torn och tänker "Här ska det rejsas!" så han sätter en jäkla fart och sticker iväg efter Anna, jag hinner tänka "Oh shit nu sticker han, OK!" Så jag kortar tyglarna fort som fan, men precis när jag fipplar med tyglarna så hoppar han rakt upp i luften, antagligen en bockning m. bakutspark, och jag flyger all världens väg.
Det värsta är ändå att när jag hängde på hans hals så kände jag att jag kanske hade kunnat sitta kvar om han hade stått helt still, eller om jag på något sätt fått vikten till vänster och sedan hävt mig upp igen, men nej, typiskt nog så dräller jag RAKT ned i backen med en smäll, rakt på höften/ländryggen där jag precis har haft fruktansvärt ont. Och som om inte det vore nog så börjar jag storgråta för att jag är så besviken, ledsen och arg på mig själv, tänker att jag KUNDE ha suttit kvar, och då kändes allt tusen gånger värre!
Jag AVSKYR att gråta offentligt (vem gör inte det) och att inte ha någon kontroll över sina känslor. Jag kunde ju inte sluta heller utan jag gick bort och hoppade upp direkt igen och skrittade runt (PÅ KORTA TYGLAR) och fortsatte gråta uppsuttet, usch.
Vi hoppade lite till, men det kändes aldrig bättre utan han var likadan hela tiden, skillnaden var väl att jag kunde få stopp på honom och svänga honom nu, men han var så jäkla stark och het på hindrena så det var inte ens kul att hoppa. Scott må vara stark ibland när man hoppar, men aldrig så!
Sedan tänke jag trava av, men inte då, Torn han tänkte nog hoppa alla hinder vi red förbi och gick mer uppåt än framåt och laddade som tusan, så jag saktade av och tänkte skritta av på långa tyglar när alla andra också var klara. Men det gick inte heller, jag bara kände hur han laddade på varenda hinder han såg och det kändes precis som om han skulle explodera. Han trippade framåt, bakåt och i sidled, kastade med huvudet och var allmänt jävlig så jag pallade faktiskt inte sitta kvar på honom där, så jag hoppade av och ledde runt honom i ridhuset.
Besvikelsen var ENORM, är fortfande väldigt missnöjd och besviken men nu har jag lagt det lite bakom mig. Torn var pigg och glad och tyckte det var skitkul med hoppning, tycker det värsta är att jag inte kunde hantera det ordentligt :(
Det var mest irritation (på mig själv då hästen faktiskt bara var glad), bitterhet, frustration och besvikelse.
Jag hoppade Torn xx, alltså ett fullblod, f. 1992 alltså snart 20 år gammal! Det kunde man inte tro om man såg honom idag!
Vi skulle först hoppa fram på ett litet räcke och det gick fint, jag kände hur han riktigt sög tag i hindret och sen fanns det ingen återvändo haha. Men sen skulle vi på volten uppe vid C hoppa två studs in, lägga en liten volt och hoppa två studs ut. Gick rätt så bra i höger varv, men när vi sen skulle komma samma i vänster varv det var då det började gå åt pipsvängen! Jag kunde helt enkelt inte svänga vänster :S när jag tog i vänster tygel så protesterade han och blev riktigt arg, han skulle minsann fortsätta rakt fram! Höll på att både krocka med väggen, rida in i Bettan och Lorenzo samt rida över Karolin, kände mig inte så tuff då inte. Fick jobba mycket med att kunna hålla honom på en liten volt i vänster varv. Tillslut klarade vi själva övningen men då fick jag inte stopp på honom förrän nere vid A, fick ta hjälp av väggen.
Ingen martingal hade han heller så ibland körde han upp huvudet så högt när jag tog i honom att jag inte hade något att hålla i alls! Han kom på något sätt undan bettets inverkan.
Sen skulle vi göra en övning där vi skulle hoppa tre hinder på rad med ett galoppsprång imellan, men mitten hindret stod lite till vänster om de andra hindrena så att vi var tvunga att komma på ytterkanten på första hindret för att kunna hoppa andra hindret, lite svårt att förklara. Men när jag kom i galopp så kunde jag ju inte styra in honom mot hinder nr två då han bara drog till höger hela tiden! Var denna gång ÄNNU närmre att rida rakt över Karolin och jag fick inte stopp på honom förrän längst ner i ridhuset med hjälp utav väggen.
Vi kom i trav en gång och då gick det ändå rätt så bra.
Men nu kommer det roliga! Han var ju som sagt superpigg, men han är ändå en nästan 20 år gammal lektionshäst så jag skrittade lite och ställde sedan honom lite i mitten, med halvlånga tyglar för att han skulle få vila lite, samt att jag skulle vara ur vägen för nästa som skulle hoppa. Anna är näste man att hoppa så hon travar förbi oss och fattar galopp lite snett bakom oss, och DÅ! Då tvärvänder Torn och tänker "Här ska det rejsas!" så han sätter en jäkla fart och sticker iväg efter Anna, jag hinner tänka "Oh shit nu sticker han, OK!" Så jag kortar tyglarna fort som fan, men precis när jag fipplar med tyglarna så hoppar han rakt upp i luften, antagligen en bockning m. bakutspark, och jag flyger all världens väg.
Det värsta är ändå att när jag hängde på hans hals så kände jag att jag kanske hade kunnat sitta kvar om han hade stått helt still, eller om jag på något sätt fått vikten till vänster och sedan hävt mig upp igen, men nej, typiskt nog så dräller jag RAKT ned i backen med en smäll, rakt på höften/ländryggen där jag precis har haft fruktansvärt ont. Och som om inte det vore nog så börjar jag storgråta för att jag är så besviken, ledsen och arg på mig själv, tänker att jag KUNDE ha suttit kvar, och då kändes allt tusen gånger värre!
Jag AVSKYR att gråta offentligt (vem gör inte det) och att inte ha någon kontroll över sina känslor. Jag kunde ju inte sluta heller utan jag gick bort och hoppade upp direkt igen och skrittade runt (PÅ KORTA TYGLAR) och fortsatte gråta uppsuttet, usch.
Vi hoppade lite till, men det kändes aldrig bättre utan han var likadan hela tiden, skillnaden var väl att jag kunde få stopp på honom och svänga honom nu, men han var så jäkla stark och het på hindrena så det var inte ens kul att hoppa. Scott må vara stark ibland när man hoppar, men aldrig så!
Sedan tänke jag trava av, men inte då, Torn han tänkte nog hoppa alla hinder vi red förbi och gick mer uppåt än framåt och laddade som tusan, så jag saktade av och tänkte skritta av på långa tyglar när alla andra också var klara. Men det gick inte heller, jag bara kände hur han laddade på varenda hinder han såg och det kändes precis som om han skulle explodera. Han trippade framåt, bakåt och i sidled, kastade med huvudet och var allmänt jävlig så jag pallade faktiskt inte sitta kvar på honom där, så jag hoppade av och ledde runt honom i ridhuset.
Besvikelsen var ENORM, är fortfande väldigt missnöjd och besviken men nu har jag lagt det lite bakom mig. Torn var pigg och glad och tyckte det var skitkul med hoppning, tycker det värsta är att jag inte kunde hantera det ordentligt :(
Hoppträning
Ja ikväll var det då dags för den första riktiga hoppträningen med Scott sen förra året.
Jag var helt sjukt nervös, stod uppe i cafeterian och darrade! Kände att jag nästan ville ställa in träningen ikväll, plus att lektionen innan var försenad med typ 20-30 minuter så fick jag ju vänta ännu längre och hinna bli ÄNNU mer nervös!
Jag gick ner och gjorde iordning Scott och myste lite med honom så att jag kunde glömma bort tiden.
Helt plötsligt var de klara där inne och det var dags för träning.
Jag kände redan när jag satt upp och skrittade fram att, det här känns bra! Vi travade, kändes fortfarande jättebra! Sedan lite galopp i bägge varven, kändes underbart! Vet inte vartifrån känslan kom, men allting fungerade liksom, det stämde.
Vi började sedan travhoppa ett litet kryss, och det fungerade jättebra det också! Travade över vatten-mattan, inga problem! Jag började slappna av och bli lungare och då blir ju även min ridning mycket bättre.
Ibörjan var jag så säker på att Scott skulle vara stark och pigg, så jag förberedde ju mig på det och efter första hindret i en liten slinga så satte jag direkt tillbaka honom som jag brukar få göra, men nu sa Bettan att jag var för stark. Är inte Scott stark så ska inte heller jag vara stark, mycket vettigt, så jag släppte efter på mitt hårda grepp och red an mot nästa hinder i slingan. Jag väntade ut Scott och vi hoppade resten av slingan SUPER. Det är otroligt skönt att känna att man kan hoppa Scott utan att man måste hålla tillbaka honom hårt innan varje hinder, han kan faktiskt sköta det själv ibland. Och det var otroligt skönt att kunna hålla så pass lite i honom och han lyssnade ändå tillbaka när jag sa åt honom.
Den sista lilla "banan" vi hoppade låg väl på runt 70-80 cm och det flöt på hur bra som helst! Scott vore ju inte Scott om han inte drog något så på sista linjen, en oxer och ett räcke (vattenmattan) så drog han rätt så mycket så det blev ju inte så snygga språng, men över kom vi iallafall :)
70-80 cm är kanske inte så mycket för de flesta, men för mig är det otroligt att kunna hoppa det med Scott lugnt och kontrollerat, den höjden räcker för att han, om man inte rider som man ska och lägger honom rätt på hindrena, ska stanna. Och idag stannade han inte någon gång :) Känns underbart!
Som Bettan sa "Nu har äntligen poletten trillat ner"
Skulle så gärna vilja ha lite bilder på när vi hoppar, för att se hur själva sprången ser ut.
Jag får väl ställa upp på P&J i sommar på gräsbanan så att jag blir fotad av Alex haha! =)
Jag var helt sjukt nervös, stod uppe i cafeterian och darrade! Kände att jag nästan ville ställa in träningen ikväll, plus att lektionen innan var försenad med typ 20-30 minuter så fick jag ju vänta ännu längre och hinna bli ÄNNU mer nervös!
Jag gick ner och gjorde iordning Scott och myste lite med honom så att jag kunde glömma bort tiden.
Helt plötsligt var de klara där inne och det var dags för träning.
Jag kände redan när jag satt upp och skrittade fram att, det här känns bra! Vi travade, kändes fortfarande jättebra! Sedan lite galopp i bägge varven, kändes underbart! Vet inte vartifrån känslan kom, men allting fungerade liksom, det stämde.
Vi började sedan travhoppa ett litet kryss, och det fungerade jättebra det också! Travade över vatten-mattan, inga problem! Jag började slappna av och bli lungare och då blir ju även min ridning mycket bättre.
Ibörjan var jag så säker på att Scott skulle vara stark och pigg, så jag förberedde ju mig på det och efter första hindret i en liten slinga så satte jag direkt tillbaka honom som jag brukar få göra, men nu sa Bettan att jag var för stark. Är inte Scott stark så ska inte heller jag vara stark, mycket vettigt, så jag släppte efter på mitt hårda grepp och red an mot nästa hinder i slingan. Jag väntade ut Scott och vi hoppade resten av slingan SUPER. Det är otroligt skönt att känna att man kan hoppa Scott utan att man måste hålla tillbaka honom hårt innan varje hinder, han kan faktiskt sköta det själv ibland. Och det var otroligt skönt att kunna hålla så pass lite i honom och han lyssnade ändå tillbaka när jag sa åt honom.
Den sista lilla "banan" vi hoppade låg väl på runt 70-80 cm och det flöt på hur bra som helst! Scott vore ju inte Scott om han inte drog något så på sista linjen, en oxer och ett räcke (vattenmattan) så drog han rätt så mycket så det blev ju inte så snygga språng, men över kom vi iallafall :)
70-80 cm är kanske inte så mycket för de flesta, men för mig är det otroligt att kunna hoppa det med Scott lugnt och kontrollerat, den höjden räcker för att han, om man inte rider som man ska och lägger honom rätt på hindrena, ska stanna. Och idag stannade han inte någon gång :) Känns underbart!
Som Bettan sa "Nu har äntligen poletten trillat ner"
Skulle så gärna vilja ha lite bilder på när vi hoppar, för att se hur själva sprången ser ut.
Jag får väl ställa upp på P&J i sommar på gräsbanan så att jag blir fotad av Alex haha! =)
Ridlektion + bruksprov i Flyinge
Jo gårdagens ridlektion gick väl helt ok faktiskt :) Scott var lite laddad när vi gjorde galoppövningarna haha.
Vi skulle rida på trekvarts linjen, fatta höger galopp, sakta av i mitten och fatta vänster galopp och sedan sakta av nere vid väggen. Detta gjordes i både skritt och trav :)
I skritten var Scott så taggad att han studsade fram metrarna innan jag gav galoppfattningen :) Men så ska det vara! Lite energi och action vill vi ha!
Idag var vi ju med klassen i Flyinge och tittade på bruksproven =) det var himla kul faktiskt! Många snygga hingstar fick man se. Hittade en snygg KL tröja som jag ville ha egentligen, men jag väntade faktiskt med att köpa den =P får ta det vid ett senare tillfälle.
Påvägen hem stannade vi inom både Kyra K. butiken och EKO-hallen. Köpte ett martingalstopp på EKO men det återstår fortfarande att få på den vilket är ett projekt i sig. Får lägga den i kokande vatten och se om det hjälper.
Har någon bra tips på hur man annars får på ett martingal-stopp?
Vi skulle rida på trekvarts linjen, fatta höger galopp, sakta av i mitten och fatta vänster galopp och sedan sakta av nere vid väggen. Detta gjordes i både skritt och trav :)
I skritten var Scott så taggad att han studsade fram metrarna innan jag gav galoppfattningen :) Men så ska det vara! Lite energi och action vill vi ha!
Idag var vi ju med klassen i Flyinge och tittade på bruksproven =) det var himla kul faktiskt! Många snygga hingstar fick man se. Hittade en snygg KL tröja som jag ville ha egentligen, men jag väntade faktiskt med att köpa den =P får ta det vid ett senare tillfälle.
Påvägen hem stannade vi inom både Kyra K. butiken och EKO-hallen. Köpte ett martingalstopp på EKO men det återstår fortfarande att få på den vilket är ett projekt i sig. Får lägga den i kokande vatten och se om det hjälper.
Har någon bra tips på hur man annars får på ett martingal-stopp?
