Schäfer 2 år till salu
Nej inte på riktigt, men ibland är Kiwano så OTROLIGT jobbig så jag vet inte vad jag ska göra med honom.
Idag på promenaden var han ett vrak rent utsagt, tog en evighet innan jag faktiskt kunde gå mer än ett steg i taget framåt utan att nästan stå på näsan i leran. Han drar och hoppar som en idiot samtidigt som han tjuter, skriker och piper och låter som om man håller på och trampa ihjäl honom. Folk som ser detta måste ju verkligen dumförklara oss.
Efter ett tag började han iaf lugna ner sig så att jag kunde fortsätta gå, dock väldigt långsamt och med stopp ungefär var 3-5 steg för att han drar.
När vi sen kom in på stigen så kopplade jag loss honom och lekte lite med bollen. Sen gjorde han sin vanliga springrunda med nosen tryckt i backen och som en pil in i skogen och sprang i cirklar, totalt döv för vad jag säger. Jag sa inte ett knyst och så sprang jag iväg från honom framåt på stigen så han inte såg vart jag tog vägen och så väntade jag en stund, efter några sekunder uppfattade Kiwano att jag inte väntade på honom så då flög han iväg som en pil efter mig (han är rätt så feg och osäker så han vågar inte sticka iväg helt själv utan matte eller husse). Fick massor av berömm och lek när han kom tillbaka.
Han gjorde likadant igen, fast framåt på stigen så då sprang jag tillbaka och stannade bakom en sväng så han inte såg mig, denna gången upptäckte han det snabbare och letade upp mig snabbt som tusan :) sen höll han stenkoll på mig haha! Gick inte mer än max 2 meter framför mig och städigt blickandes bakåt för att se att jag var kvar.
Då var han dooooktig hund.
Jag älskar verkligen mitt lilla yrväder till hund, men ibland är han otroligt jobbig.
Imorgon ska jag iallafall försöka trötta ut honom med en långrunda på Ryssberget tillsammans med Emelie och Gordon :)
Bild från Kiwanos MH i Stehag i våras, hälsa på spöket :)
Idag på promenaden var han ett vrak rent utsagt, tog en evighet innan jag faktiskt kunde gå mer än ett steg i taget framåt utan att nästan stå på näsan i leran. Han drar och hoppar som en idiot samtidigt som han tjuter, skriker och piper och låter som om man håller på och trampa ihjäl honom. Folk som ser detta måste ju verkligen dumförklara oss.
Efter ett tag började han iaf lugna ner sig så att jag kunde fortsätta gå, dock väldigt långsamt och med stopp ungefär var 3-5 steg för att han drar.
När vi sen kom in på stigen så kopplade jag loss honom och lekte lite med bollen. Sen gjorde han sin vanliga springrunda med nosen tryckt i backen och som en pil in i skogen och sprang i cirklar, totalt döv för vad jag säger. Jag sa inte ett knyst och så sprang jag iväg från honom framåt på stigen så han inte såg vart jag tog vägen och så väntade jag en stund, efter några sekunder uppfattade Kiwano att jag inte väntade på honom så då flög han iväg som en pil efter mig (han är rätt så feg och osäker så han vågar inte sticka iväg helt själv utan matte eller husse). Fick massor av berömm och lek när han kom tillbaka.
Han gjorde likadant igen, fast framåt på stigen så då sprang jag tillbaka och stannade bakom en sväng så han inte såg mig, denna gången upptäckte han det snabbare och letade upp mig snabbt som tusan :) sen höll han stenkoll på mig haha! Gick inte mer än max 2 meter framför mig och städigt blickandes bakåt för att se att jag var kvar.
Då var han dooooktig hund.
Jag älskar verkligen mitt lilla yrväder till hund, men ibland är han otroligt jobbig.
Imorgon ska jag iallafall försöka trötta ut honom med en långrunda på Ryssberget tillsammans med Emelie och Gordon :)
Bild från Kiwanos MH i Stehag i våras, hälsa på spöket :)
Kommentarer
Trackback
