lindelou

Ja igår var jag på agility kurs i 4 timmar, mellan 10.00-14.00. Tränade såklart inte hela tiden, men det tar tid med allting runtomkring, bygga, gå banan och se de andra ekipagen.

Vi började med en liten genomgång av banan på pappret och lite snack. Sedan började vi bygga en hoppbana, tog lite tid men när den sen var klar så fick vi gå den själva först och hitta en egen väg, sedan gick vi med intruktören och hon förklarade hur hon tänkte i de olika kombinationerna. Det tar ju ett tag att komma in i agility- tänket, det är verkligen inte att bara sätta upp lite hinder och springa rundor med hunden, utan så mycket mer!
Har inte tränat agility på över 3 år innan jag började den här kursen, ändå går det så otroligt bra! :)
Troja är ju bara kung, eller drottning kanske ;), hon vet precis vad som gäller och vad hon ska göra OM jag visar henne rätt. Det är mest för min skull vi går kursen för jag kan inte handla tillräckligt bra för att Troja ska förstå vad jag vill att hon ska göra, men det blir bättre.

Efter vi gått banan så började vi köra, och eftersom varken jag eller vår intstruktör är några fan av att låta hundarna träna på maxhöjd så körde alla hundar på medium höjden, förutom i däcket då vi höjde till large.
Det gick verkligen superbra för oss :) En gång tog Troja ut en sväng lite väl mycket i en kombination så vi förlorade mycket tid så där stannade vi och tränade både bakom- och framförbyten tills vi fastställde att framförbytet passade bäst. Jag trillade tilloch med på rumpan en gång när jag skulle göra ett framförbyte, snubblade på mina egna fötter haha! Klant.

Vid tolvtiden började det störtregna men då var det ändå tid för fika så vi pausade, satte in hundarna i bilen för att vila och så gick vi in i klubbstugan. Fick också se hur man fixar tävlingslicens, för det tyckte instruktören definitivt att jag skulle skaffa med en hund som Troja ! :) Blir så glad över allt berömm som Troja får på agilityn, det gör mig lycklig att få göra Troja lycklig, för det är ingen fråga om saken, hon LEVER för agilityn. Det sa Malena (instruktören) också, att hon älskar agilityn :)

Efter pausen byggde vi en agilitybana istället och så gick vi den också. Den var mycket svårare tyckte jag.
Det var i princip bara raksträckor hela vägen.
Raksträcka-sväng-raksträcka-sväng-raksträcka osv
och iom att Troja är så snabb så hinner jag verkligen inte med! hon är ju alltid minst 2 hinder framför mig och så bara raksträckor, phew snacka om att jag hade andnöd när banan var slut.

Är iallafall sjukt stolt över min underbara hund! :) hon är den bästa som finns! Malena sa också att hon är så välhållen i kroppen att vi har många år kvar i agilityn så jag behöver inte alls tro att det är försent för oss att ut och tävla :) Troja är ju trots allt 7 år gammal, min lilla flicka.

Jag har tiggt min underbara sambo om att han kanske skulle kunna följa med en träning och fota/filma oss så det kanske kommer någon gång under veckan om ni vill se.

Nu blir det till att plugga pedagogiskt ledarskap, suck.


(Gammal bild, lite styrkeövning)